söndag 3 december 2006

Hä ha varä bröll-upp!

Höjjj!!!Undertecknad nedtecknare lämnade det nya hemmet i Sundsvall i torsdags för tre dagars festligheter i Långsele/Sollefteå. 74 släktingar i alla åldrar hade sökt sig till evenemanget från hela landet. Och vi är verkligen utspridda över hela landet också, från Kiruna till Skåne. Bröllop stod på schemat, men eftersom det var först på lördagen (adventshelgen) blev det två dagars föris först. Det är vår släkt, det. Så fort jag klivit innanför dörren, hängt av mig jackan och kramat och skakat hand med värdparet tillika bröllopsparet satt jag plötsligt där med en hela lidl-vodka och en massa öl som skulle tömmas. Hua!

Dagen efter var inte bättre, även om själva bröllopsdagen var etter värre, vad gäller nivån på de onyttiga intagen.
Men eftersom onyttiga intag är de göttaste intagen var det knappt några i släkten som bangade. Vi till och med dansade. Tamefan om inte gammgubben Erik (snart 80!) också tog chansen att stuffa loss till disco-studset. Åsynen av ett dansgolv fullt med fulla släktingar som snurrar runt i otakt till musiken är nog nog för att göra pysslingarna till godtemplare när de når tonåren!

Bartendrarna lärde mig ett nytt talesätt också - när en kvinnlig släkting bad om en margarita med saltad kant, förklarade de att sånt pjuffs sysslar de inte gärna med genom att säga: "nej, nej, vi saltar notan och sockrar glasen här!" Och var det inte det de gjorde med mig också, som dum och glad i hågen alldeles innan stängning fick pröjsa 75 spänn för en alkoholfri sidecar! Fuuula ord kom över min mun när jag kom på det under minnessorteringen i sängen imorse.



Gött var det helt klart att träffa de delar av schläkten igen, som jag inte träffar så ofta. Faktum är att jag knappt kunde några namn, men ansiktena kände jag igen från när jag träffat dem som liten senast. Och sedan det att försöka klura ut vilka som var barn och föräldrar och kusiner till vilka och till mig och så, också. Puh! De var bättre på att veta vem jag är, är jag rädd. Men efter en sådär fem-tio glas starkt (jag drack champagne, rött och vitt vin, konjak, öl, vodka, gin, galliano och ett otal andra sorters alkohol igår - någon som är förvånad över att jag mådde fan imorse) spelade det inte längre så stor roll vem som var vart på släktträdet. Allt var bara skitkul, helt enkelt. Från början till slut.
Jag lämnar er läsare med ett tips - när hela rummet snurrar, sov med ena foten på golvet. Det hjälper alltid!

Allt gott önskar jag er, Jessica och Patrik!

Adjöss!

Inga kommentarer: