Dagens insats

Gjorde mitt vanliga, redigerade ihop ettorna och löpen till mina tre editioner (BT, NLT och SDT). Skrämde halvt vettet ur en stackars vikarie när jag frågade om han kände för att puffa sina grejer till ettan. Han började stamma, och hasplade ur sig "D-d-det..ska jag göra det? Det har jag aldrig blivit ombedd om". Han skrev i alla fall tre fina puffar innan han gick hem, så det tackar vi för.

Nu är jag lite nyfiken på hur arbetsbeskrivningen egentligen ser ut för lokalredaktörerna därute. Kan inte tänka mig att det inte står något om att de även ska leverera text- och bildmaterial till ettan, nämligen.

Sedan fick jag blixtredigera lite på insidorna också, rodda om till varenda en av de tre editionerna, eftersom ingen planering var vattentät den här helgen. Tacka idioter till våldtäktsmän och rånare för det. Dårar.

Sist men inte minst fick jag hoppa in som polisreporter också. Skönt, efter något års uppehåll... om man räknar bort den där dagen i april, förstås. Plitade i alla fall ihop en rånhistoria som toppar FK-tidningen (fjärde av de fem editionerna) i morgon. Puffade gjorde jag också, duktigt va? Den ligger på webben med, så klart.

Fick göra dagens snälla insats och skjutsa hem nattchefen också, som förståeligt var lite nervös. Rånarskrället flydde ju med riktning mot området vår redaktion ligger i. Men i ett stycke blankvit (bortsett från rostfläckarna), tysk ingenjörskonst på topp satt hon säkert. Jajamen, Opeln är bra, den.

Nu blir det lite slösurfning och musiklyssning på låg nivå för att varva ner. Ledig sex dagar från i morgon. Då bär det av hemåt igen. Gymvecka, har jag bestämt.

Natti natti!

U-O-I

Kom-i-håg till nästa efterfest... köp enbart kinapuffar. Allt annat äter de upp, de rackarna :)

Plus: beställ inte kläder från webbshoppar på fyllan. Framöver kommer jag härmed nämligen ses iklädd ett nitbälte, med mera. Popoffrigt värre.

Status

Jobba, äta lunch vid midnatt, sova, äta frukost, laga mat, jobba, lunch vid midnatt, sova, frukost, fixa matlåda, jobba...

Jepp, tror jag fick med det mesta :)

I kväll!

... Ska jag ägna mig åt matematik och minnen. Helkväll. Ett riktigt äventyr. För det ena är jag rikskass på, det andra är jag alltför bra på. Som det här, till exempel!

Minne: regnar utanför tåget. Då kommer jag att tänka på geografiläraren jag hade i gymnasiet. Tuvan. Övermåttan hurtig och glad, mådde nog som bäst när han fick prata inför en halvsövd klass om alla olika sorters stenar som finns att hitta i den från framtidssamhället förpassade naturen.

Han hade en ryggsäck det stod Nafnaf på. "Se, där kommer Nafnaf", brukade vi säga när han kom flinandes uppför mördarbacken till die schule på sin cykel. Förmodligen samma rangliga åbäke han cyklade Sverige runt på en sommar. "Det var tungt uppför, för då åkte jag efter kusten med ständig motvind. Men söderut gick det hur lätt som helst", berättade han.

Hans läppar var smala och ständigt blå. Som om han sprang dag ut och dag in i skogen för att slafsa blåbär. Bakom tjocka glasögon från obestämd del av 1900-talet plirade ett par små, små ögon saktmodigt, tålmodigt på omgivningen.

Enda gången jag ens hört att han ska ha brusat upp var när han hittade amerikanske utbytesstudenten i dotterns sovrum. Obs! Obekräftat rykte!

Varför tänker jag på honom nu, nio år senare? Jo, för att det regnar och på grund av em historia han berättade om regn i ett av de få vakna tillstånden jag hade på hans lektioner.

När första Bernadotten kom på import från Frankrike till vårt land klev han av båten i Skåne. Där talades noll franska (nätt och jämnt svenska ju :p). Så pöbeln som kommenderats dit för att hälsa kungen välkommen hade fått order om att se glada ut, veva med handflatorna i luften och skrika "vi vill ha regn!" om och om igen med glada röster. Varför? Jo, för på skånska lät det mest likt "vive la roi" (leve kungen).

Därför.

Inte svårt att räkna ut vad jag är dålig på, va?

Första minisemestern

Efter fyra dagars sol, värme och skoj i glada Hudik befinner jag mig nu i SJ och Tåg i Bergslagens våld. Bytte nyss tåg i Gävle och genast möts jag givetvis av regn.

Welcome home, fucker. Nåja..sol i sinne! :)

Ett experiment

Dags för avfärd till arbetet. Jag fäster stegräknaren vid höften. Dags att reda ut hur pass stillasittande arbete det är att vara ankare för tre editioners lokaltidningar.


Resultat: 10 timmars arbete gav 1 965 steg. Eller ... 3, 27 steg i minuten.

Beach 2047 någon? Snarare lär man väl platsa vid bay of pigs. Tur det inte är fast jobb :)

Nu börjas det

Började utbildningen igår, fyra dagar ska det vara totalt. Betalt. Fast utbildning...det var mer:
"Hej, Tobias. Var ska jag sitta?"
"Var? På arslet!"
"Eh, joo. Det stämmer förstås. Men jag slå väl också sitta FRAMFÖR något? En bildskärm, typ."
"Mm, jag vet inte var du ska sitta än. Vänta lite. Hmm, har inte vi pratats förut?"
"Jo, jag jobbade i Ludvika förra sommaren när du var nattchef. Har jobbat där till och från ett par år nu. Sedan 2004, oktober."
"Jaa, var det inte du som missade deadline på Ludvikafesten?"
"...jo."

----------

Så klart. Enda deadline jag missat är det hon kommer ihåg av alla år. Kul start.

Men det bättrade sig. Jag kastades direkt in i produktion. Gjorde tre sidor på min första dag som redigerare. Från idag ska jag öva på det jag SKA göra - vara ankare. Vilket, som jag förstått det av de olika förklaringar jag fått innebär att jag ska redigera ettor och löp till tre editioner. Låter simpelt. Men vi får väl se hur mycket som kan gå fel på en dag. Innan det blir rätt.

Trippmätaren skvallrar för övrigt om att det är 15 mil jag har att åka till och från jobbet varje arbetsdag i sommar. Till slutet av augusti. Jobbar till midnatt varje gång. Road trip! For one.