"Vem vill väl sitta och väga bananer en fredag kväll?"
Sant. Jag försökte ändå, som jag brukar (faktiskt) att vara trevlig mot dessa vårt samhälles mest idoga arbetsmyror. Jag fyrade av ett leende modell Charmigt och ett försök till ett hest "hej". Om möjligt åkte mungiporna ner ännu mer på kärri...kassamaskinsbefälhavarinnan. "Ok", tänkte jag. Pröjsade med kortet som ett sant barn av det nya millenniet. När kvittot skrevs ut pekade hon med hela handen på det, och sa: "Där!" Jag plockade kvittot, fick med mig varorna - mimade ett "tack för den goda servicen" - och gick ut för att vänta in eftersläntrarna i La Famiglia. Glömde jag något, frågar ni er helt osökt? Jo, det gjorde jag. Min Läkerol Salmiak-ask låg kvar därinne. Till saken hör nu också att jag hade min splitter nya, vita hoodie på mig. Och ett par splitter nya träningsbyxor (kände mig som en engelsk gangsterslyngel f.ö.).
Kassörskan gjorde emellertid sin plikt. Hon gastade efter mig där jag stod utanför dörrarna och väntade med mina matkassar. När jag inte hörde henne, sa hon till Rasmus: "Säg till tjejen i den vita tröjan att hon glömt sin Läkerol!"
För i...nu är det banne mig krig. För de av er som inte vet hur jag ser ut, och tänker att jag kanske mycket väl kan förväxlas med en medlem av det täcka könet slänger jag med en hyfsat nytagen bild från La Famiglias Åre-resa för någon helg sedan. See below for reference...
3 kommentarer:
kan hålla med om det mesta när det gäller mig själv utom "fett oknullad" som blev uppfyllt i natt på en toalett...hepp! Ta hand om dej...
You anonymous slut. hur vågar du grusa mitt försök att sprida olycka i världen med mitt inlägg genom att bli påsatt...nackskott!
*fniss* Du gjorde min dag! :)
Skicka en kommentar