Hej far med de ständiga hängslena! Plåtslagare, takläggare, autodidakt snickare, elektriker och en jävel på att bemästra långkörningar! Länge sedan sist.
A-hoj mellanbroder Trapp! Grubblaren, bilmekanikern och småbarnsfarsan till vars son Isak jag är gudfader till! Likaledes länge sedan sist.
Det var ungefär här jag iklädde mig lillebrorsrollen och i skepnad av Truls vände mig till brorsan med frågan "är vi framme snart?" Sundsvall låg då fem minuter bakom oss eller så.
Halloj, lunchbuffé på Kronans vägkrog! Med två timmars sömn i bagaget och en halvliters snabbt svept citronvatten bak bringan kittlade du dödsskönt i kistan!
Morsning, Sundsvalls Nyheter. Ville bara passa på att tacka för era tidningar. De kom väl till pass när tallrikar, glas och annat skulle slås in. Nyhetsvärdet är alltså icke att förakta! Mjuka nyheter till hårda paket :)
När fadren slapp köra ett slag roade han sig med att kolla igenom vad som låg framför honom i den lånade bussen. Knallskott till pimpelfiske, minsann! En kapsyl till en pava Lapin Kulta, starköl: "Fy, Niklas!" och en parkeringsboljett som snabbt spårades till Västerås, åhå ser man på, ser man på. Kanske kommer journalistgenen i mig från honom, vad tror ni kära läsare? :)
En tupplur senare möts jag av denna bekanta utsikt. Träden känns igen på högra sidan, även om det är lite glesare mellan stammarna, som det även blir bland folket som bebor dessa skogar. Kan det vara..? Ja!
Det är det! Dalarnas län, Smedjebackens kommun. Sulorna ska trampa bekant grus snart nog! Bara passera denna köping så andas jag snart mitt dammiga, grå Morgårdshammars luft igen! Ljuvt är att längta.
Kommunhuset till höger, torget framför och mopperaggaren väntar på att anhangar ska ansluta. Allt som vanligt, alles in ordnung.
Ta-daa! Vägs ände är resans mål, skylten en linje som markerar loppets fullbordande. Längst bort i vänster skymtar industrins skorstenar. Grått, vått, smått. Storslaget i all sin anspråkslöshet. Bygdens son har återvänt till barndoms by.
Och där på andra sidan bron föräldrahemmet. Balkongen, bakom den finns ett rum och där sitter jag nu och skriver det här. Vinkevink, vänner!
Slut på resan för denna gång. Här blir jag tills sommaren är slut. Vårt det bär av efter det? Ja, vem vet. Men jag siktar söderut, hoppas på det bästa.
2 kommentarer:
Ja, så där ska en dalmas se ut. Kan inte låta bli att undra: är hängslena månne en stillsam uppmuntran till gayrörelsen?
Jag tror möjligen att de där hängslena kom till FÖRE gayrörelsen. Om något är det väl någon gay person med låg moral som sett hängslena och helt sonika snott färgerna därifrån.
Skicka en kommentar