Gårdagens enkla lilla ärende, något så futtigt som att sätta in pengar på banken så jag kan köpa tågbiljetter blev mig nästan övermäktigt. Tanken var att sätta in pengarna och sedan boka biljetter till Göteborg.
1. Jag åker till bankens huvudkontor i Smedjebacken. Cirka fyra kilometer. 1000 kronor i fickan.
2. Banken är stängd. Minuten till och med igenmurad! Minuten = uttagsautomat. Ja, banken ska flytta till nya lokaler inom kort. En lapp på dörren: "Huvudkontoret har stängt. Kontoret i Söderbärke har öppet som vanligt".
3. Utanför de nya lokalerna, 30 meter därifrån står en bunt arbetare och glor i godan ro. Ingen stress. Varför bomma igen det gamla innan det nya är färdigt?
4. Åker till Söderbärke någon mil söderut. Blir omkörd av tre bilar på 90-sträckan eftersom jag har den dåliga ovanan att åka 90 på 90-väg.
5. Kliver in i bankkontoret. Tar en insättningslapp, fyller i. Sedan får jag veta av personalen att "vi hanterar inte kontanter här. Du får gå till Ica så fixar de det". Varför har de då insättningslappar ens?
6. Går in på Ica, väntar snällt i lång kö. Får sätta in pengarna, får beskedet att "pengarna finns inte på kontot förrän efter helgen". Tackar och går ut.
7. Åker hem. Ytterligare någon mil alltså.
Det riktigt intressanta är att det ligger en Ica-affär i Smedjebacken också. Bara 100 meter ifrån huvudkontoret. Men lappen på dörren missade att upplysa om att bankärenden numer sköts av Gerd, 57 som sitter i kassan på Ica.
Utveckling. Fy fan. Ge mig medeltid och stegelhjul istället!
1 kommentar:
Du är välkommen!!
Skicka en kommentar