Cirkus! Cirkus I say!

Gårdagens enkla lilla ärende, något så futtigt som att sätta in pengar på banken så jag kan köpa tågbiljetter blev mig nästan övermäktigt. Tanken var att sätta in pengarna och sedan boka biljetter till Göteborg.

1. Jag åker till bankens huvudkontor i Smedjebacken. Cirka fyra kilometer. 1000 kronor i fickan.

2. Banken är stängd. Minuten till och med igenmurad! Minuten = uttagsautomat. Ja, banken ska flytta till nya lokaler inom kort. En lapp på dörren: "Huvudkontoret har stängt. Kontoret i Söderbärke har öppet som vanligt".

3. Utanför de nya lokalerna, 30 meter därifrån står en bunt arbetare och glor i godan ro. Ingen stress. Varför bomma igen det gamla innan det nya är färdigt?

4. Åker till Söderbärke någon mil söderut. Blir omkörd av tre bilar på 90-sträckan eftersom jag har den dåliga ovanan att åka 90 på 90-väg.

5. Kliver in i bankkontoret. Tar en insättningslapp, fyller i. Sedan får jag veta av personalen att "vi hanterar inte kontanter här. Du får gå till Ica så fixar de det". Varför har de då insättningslappar ens?

6. Går in på Ica, väntar snällt i lång kö. Får sätta in pengarna, får beskedet att "pengarna finns inte på kontot förrän efter helgen". Tackar och går ut.

7. Åker hem. Ytterligare någon mil alltså.

Det riktigt intressanta är att det ligger en Ica-affär i Smedjebacken också. Bara 100 meter ifrån huvudkontoret. Men lappen på dörren missade att upplysa om att bankärenden numer sköts av Gerd, 57 som sitter i kassan på Ica.

Utveckling. Fy fan. Ge mig medeltid och stegelhjul istället!

Boring Bolme

Hon intervjuar Fredrik Virtanen. Han fnittrar nervöst åt det mesta, gnyr obekvämt innan han vågar svara. Klart Jantifierad. Sympatisk men hal.

Alltid intressant att se eller höra journalister intervjuas. Inte för att jag tycker om när mediefolk intervjuar mediefolk. Lätt incestvarning på det. Slätstruket, ljummet, sällan kritiskt. I ankdammen plaskas det sällan, vågorna blir inte högre än vad som överenskommits.

Bolme låter lika tråkig och oengagerande som hon brukar. De pratar bearnaise, Markoolio och när Virtanen grät senast verkar också väldigt intressant. Twitterbråket och Olsson-trätan hörde jag inget om.

När de sedan börjar prata om aktier (i samma veva som Bolme på public service hinner göra reklam för Virtanens nästa pocket som snart ska komma ut) och att det var dålig timing att köpa Amerika-aktier strax innan 11 september sliter jag mig från slätstrukenheten. Snurrar igång en cd och tar tag i disken. Plaskar i tysthet medan ena vristen stampar takten.

"Home alone and happy, nothing brings me down"

En miljard kineser kan inte ha fel!

Eller? Enligt nyhetsbyrån AFP beordras nu offentligt anställda i en kinesisk provins röka MER!

Anledningen: för att främja ekonomin genom tobaksskatten och hjälpa lokala tobakstillverkare på traven.

Upp och ner är världen! Men så är det ju Kina också, ett borrhål ner genom jorden bort :)

Världens tråkigaste humor

Det har jag! Jomen. Passerar nämligen brandstationen och får syn på ett svart gammalt skjul intill. Det har
Hjort till dem gamla tidens brandkår och stationen som fanns innan den nuvarande. På en skylt står med fin handskrift ordet "Spruthus" målat. Och jag börjar fnissa för mig själv, på samma vis som jag tycker det är barnsligt att gå förbi den där butiken i Borlänge som enligt skylten där säljer "Handarbeten"!

Suck. Det kanske VAR bättre förr, trots allt!? :)

Kontrast eller samband?

Smått uttråkad av att vänta botaniserar jag i affärens tidningshyllor. Noterar att Jennifer Aniston avbildas på två omslag. På det ena ser hon ledsen eller stressad ut. Rubriken påpekar att hon är "gaychockad" eftersom hennes kille överger henne för en annan man. Oflyt hon har, den damen.





Någon meter till höger. Ett annat omslag. Nu ler hon dock från ena örat till det andra. Anledningen? Hon sminkar sina vänner. Inga gaychocker här, minsann.



De kanske fortfarande vore ihop om killen fått följa med som sminkdocka på en och annan tjejkväll! Vem vet.

Vill för övrigt minnas att Jennifer Aniston en gång i tiden var med i en film där hon av någon anledning låtsades vara ihop med en kille som gillade killar. Hon blev kär, försökte omvända honom. Gick inget vidare. Men de blev världsabästisar i slutet ändå. Fast sådana slut kanske bara funkar på film.

Eureka!

Efter långvariga smygexperiment på två utvalda tjejkompisar (Suss, Hanna) har jag nu kommit på hur man får damerna på gott humör ÄVEN om det du säger är negativt. Rätt ord på rätt plats är parollen. Se här bara:

"Eh, jo Berta, så här är det. Vi måste tyvärr avskeda SHOPPING dig. Ja, det är ju hårda tider nu som du vet. Så om du packar ner alla dina saker i den här kartongen SKOREA blir det fint. Och, just ja..höll på att glömma. Bäst du går till läkaren och kollar dig. Fick mina provsvar SEX AND THE CITY-MARATON PÅ TV IKVÄLL, KATTUNGAR igår. Senaste firmafesten, du vet. Fin du är idag förresten, gjort något med håret? Ja, adjö då!

Fucking genius.

Öh, har inte testat på manliga könet än. Men jag misstänker att det bara är att byta ut avlednings-orden mot FOTBOLL, ÖL och sådana saker. Det är rent Pavlovskt.

När pojken blev man

Min gudson har börjat gå nu. Smått ostadigt ska erkännas, men han tar sig fram. Och han är envis som bara den på att bli bättre. Rätt inställning, pysen!

Han har som alltför många andra unga alldeles för bråttom med att bli stor, större, störst. Att se världen från ett lite högre perspektiv triggar honom säkert. Baksidan med hans brådmognad är att han idag tagit första steget mot att bli en hombre. Han har kissat ståendes. Två gånger. Inomhus.

Way to go, man! :s