Första minisemestern

Efter fyra dagars sol, värme och skoj i glada Hudik befinner jag mig nu i SJ och Tåg i Bergslagens våld. Bytte nyss tåg i Gävle och genast möts jag givetvis av regn.

Welcome home, fucker. Nåja..sol i sinne! :)

Ett experiment

Dags för avfärd till arbetet. Jag fäster stegräknaren vid höften. Dags att reda ut hur pass stillasittande arbete det är att vara ankare för tre editioners lokaltidningar.


Resultat: 10 timmars arbete gav 1 965 steg. Eller ... 3, 27 steg i minuten.

Beach 2047 någon? Snarare lär man väl platsa vid bay of pigs. Tur det inte är fast jobb :)

Nu börjas det

Började utbildningen igår, fyra dagar ska det vara totalt. Betalt. Fast utbildning...det var mer:
"Hej, Tobias. Var ska jag sitta?"
"Var? På arslet!"
"Eh, joo. Det stämmer förstås. Men jag slå väl också sitta FRAMFÖR något? En bildskärm, typ."
"Mm, jag vet inte var du ska sitta än. Vänta lite. Hmm, har inte vi pratats förut?"
"Jo, jag jobbade i Ludvika förra sommaren när du var nattchef. Har jobbat där till och från ett par år nu. Sedan 2004, oktober."
"Jaa, var det inte du som missade deadline på Ludvikafesten?"
"...jo."

----------

Så klart. Enda deadline jag missat är det hon kommer ihåg av alla år. Kul start.

Men det bättrade sig. Jag kastades direkt in i produktion. Gjorde tre sidor på min första dag som redigerare. Från idag ska jag öva på det jag SKA göra - vara ankare. Vilket, som jag förstått det av de olika förklaringar jag fått innebär att jag ska redigera ettor och löp till tre editioner. Låter simpelt. Men vi får väl se hur mycket som kan gå fel på en dag. Innan det blir rätt.

Trippmätaren skvallrar för övrigt om att det är 15 mil jag har att åka till och från jobbet varje arbetsdag i sommar. Till slutet av augusti. Jobbar till midnatt varje gång. Road trip! For one.

Der sonne scheint

Har övertalats till att prova på solning. Annars kommer folk ta mig för en sexturist när jag går bredvid mina brunbrända tjejkompisar.

Jag har därför: släpat ut en Baden Baden, seriealbum, vatten, valnöttskärnor, radio, iPod, mobiltelefon, hustelefon...jepp, nu är jag redo att sola i lugn och ro. Ett med naturen!

----------

En och en halv timme senare: väcks av far, som kommit hem. Han påpekar att jag börjar se röd ut på bröstet.

----------

Ytterligare lite senare: har vänt på mig. Känner att det osar bränt om fotsulorna, orkar inte agera.

----------

Färdigstekt på båda sidor. Ser ut som en Benetton-affisch. Alla jordens rasers färger på min kropp. Smörjer in mig med något fett shit som liknar smör.

I spår!

Fjärde dagens motionerande idag. Kul med stegräknare! Pushas att ta den där extra vändan tack vare den.

Var barbröstad som en malmöstisk tokfeminist. Härligt! Trodde jag.

Omkörd av en traktor. Tuggade grus. Ovärt. Sedan: möter tre hästtjejer och blir medveten om min bleka nakenhet. Tittar ner. Håller i ena handen en vit gymhandduk som bara är aningen vitare än min kropp. Lite som en sådan där vit-och-gulskala som tandläkaren håller framför dina tänder i blekningstider. Handduken var vitvit, jag är ...nivå 2-vit. Eller något.

Detta följdes av ett äventyr i solstolen. Snart på bloggen, det med.

Observationer från solstolen

Observation 1: radion har nu, förutsägbart nog, spelat Michael Jackson-låtar halva dagen.
Slutsats: Magnus Uggla får aldrig, aldrig dö! Fatta hur olidligt det skulle bli.

Observation 2: på radion bryts Michael Jackson-monotonin av Håkan Hellström. På granngården ylar hunden fem minuter i stöten.
Slutsats: drar ur kontakten, letar fram luftgeväret. Skall återställa friden. Lebensraaaum!

Hur som helst är han jävligt död

Micke J ur tiden, ja. Men var? Medan cyklisten Lance Armstrong och brittiske utrikesministern David Miliband twittrar om sina känslor på ett utrymme av 140 tecken eller mindre finns det lite olika bud om det i nyhetsmedierna.

De flesta pekar just nu på ett hus i stadsdelen Holmby Hills i Los Angeles (DN, SvD Utrikes, Nyhetskanalen.se, Metro och Aftonbladet som lustigt nog har nyheten i Nöjesbladet). Enligt en chef vid US Weekly funderade Wacko Jacko dock bara på att köpa ett hus där.

Andra, som Expressen väljer att gå sin egen väg. Där läser jag nämligen
Att: "Jackson överdoserade i går en kombination av den smärtstillande medicinen Demerol och whisky i sitt hem i det arabiska kungadömet Bahrain".

BBC tar inte ut svängarna lika mycket. Där skrivs att han slutade andas i sitt "/.../ Beverly Hills home at about midday /.../"

En irriterande stor andel av svenska nyhetsmedier har bara översatt utländska ditons framstressade gissningar, verkar det. Så gott som samtliga har nämligen näst intill identiska meningar (klistra bara in valfritt värdeladdat ord som känns fräckt framför artistens namn, är receptet), och innehåller de för mig provocerande orden "klockan 12:21 lokal tid".
För att parafrasera George Carlin - klart det är lokal tid. Vad annars? Tiden i Pango Pango!?
I USA har de olika tidszoner, det är inte svårare än att räkna om till svensk tid när vi skriver för em svensk läsekrets. Säger svenska poliser 10-4 i polisradion?

Som Hoola Bandoola en gång sjöng, i proggigare tider: vem i hela världen kan man lita på?

Vi vet inte just nu. Vi vet bara att han är jävligt död. Thriller.