Dagens underdrift med mera

DN, måndagen den 30 mars 2009. Fogh Rasistmussen anses ligga bra till för att bli generalsekreterare i Nato. Grattis i efterskott. Ett stycke förtjänar extra uppmärksamhet, av flera skäl.

"Det anses för tidigt med en östeuropé på posten, vilke skulle kunna reta upp Ryssland, ett land som Nato försöker försöker förbättra relationerna med efter en frostig period."

Stavfel och upprepning av ord kan hänvisas till slarv med korrekturen. Två fel i samma stycke, inte illa.

Men att hänvisa till en frostig period är inte bara vagt för läsaren, det är en underdrift av rang.

Det har allt varit frostigt där sedan innan Ryska federationen blev till vid nyårsskiftet 1991! Nato bildades 1949, när Ryssland under annat politiskt system titulerade sig Socialistiska rådsrepublikernas union: Sovjetunionen! Den frostiga periodens mer kända namn är Kalla kriget.

Nato och ryssledda motsvarigheten Warszawa-pakten (1955-1991) byggde inte alltför många sandslott ihop i lekparken under den tiden!

Alla i kör vid DN nu, 1, 2, 3: D'oh!

Vafalls! En snusinnovation?

De har visst tomtar i verksta'n där på snusfabriken. Eller vad ska vi nu tro om detta? Ser ju fint ut i alla fall! Tockna ena di ä, di dä!

När Fan blir gammal...

Oftast går jag runt och känner mig sådär normalt medelsvenssonskt icke-troende. Ovan himmel, under jord och inte mycket mer ryms däri.

Men så hör man Carola ropa halleluja i radion. Och då tänds gnistan, tron på något annat. Någon slags religiös förnimmelse. För då vet jag att Djävulen finns och att världen är galen.

Mina föräldrar är unika

Jo, faktiskt är det så. Just nu tittar de på tv-programmet "Grillad".

Det är rätt unikt. Har jag förstått.

Fett med gung!

Idag blev jag lekfarbror. Helt utan förvarning.

Min gudson Isak fyller ett år idag, så vi packade oss in i bilen med paketen och for till Fellingsbro. Där var en liten tjej vid namn Rebecka som snabbt blev ett av mina fan.

Så när hon nu blir stor "om sådär 100 år" ska hon ha likadan piercing som mig, har hon bestämt. Och när hon frågade vart jag bor och fick svaret "Jag bor i Dalarna" vände hon sig genast till sin pappa (ett år yngre än mig, f.ö.) och sa "Jag vill bo i Dalarna!"

Jag blev sedan tidtagare åt henne när hon skulle slå sitt personbästa i att springa runt huset, med den matematik hennes fröken lär ut är visst två minuter bättre än en, lustigt nog.

Efter det, medan Isak sysselsatte sig med att dra sin tallrik med tårta över ansiktet -undra på han hade den lilla regnrocken på sig! - fick jag gunga lilltjejen.

Under den gungstunden fick jag lära mig att inte gå barfota när det är humlor ute, att norska är ett kul språk, att jag skulle bli en bra Hulk (bara att måla mig grön tydligen) och att vill man ha en häst är det bara att köpa minsann! Undrar om hennes pappa håller med om det sista. :)

Ja, vad kan jag säga? Ungar är kul! Väntar otåligt på att Isak kommer upp i den där åldern nu också!

Glädje under lock

Fråga: hur pass dryg får man bli efter att ha vunnit över sina vänner i Risk, strategispelet som går ut på världsherravälde OCH sedan vunnit en bekväm pokerseger? Har aldrig hänt att det blivit dubbel på det viset.

Hmm, jag gav mig själv två tummar upp under bordet. Heja mig! :)

Indianer och onda andar

Min mor och moster i rummet intill diskuterar anledningen till att moster inte lyckas känna sig hemma i huset hon bor i med sin kille.

"Det kanske är något med det där huset? Några andar som inte fått ro..."

"Jaaa, kanske det. Möjligt."

Och så fortsätter de ett tag. Många omkring mig tror på sådant här, har sett spöken, varit på seanser. Jag minns att jag själv fick följa med mor på en sådan för många år sedan.

De får sina auror lästa, indianer står bakom dem och håller upp en fjäder, släktingar fram förr passerar ett rum eller sitter på fotändan av sängen.

Sådana är vi, här i skogen antar jag. Men det här är den snälla sidan av myntet.

För inte mer än hundra år sedan ristade de i träd i vara finnmarker. Diktare Dan Andersson växte upp med det här omkring sig. Deras avkomlingar kan nu vara ultrareligiösa, som finngubben som kom till redaktionen med en insändare. Ett långt, handskrivet brev som gick ut på att tsunamin var Guds sätt att straffa bögarna.

I somras skrev vi om en barnteater i det fria, där artisten Peter Tägtgren (Pain) spelade ett troll som rörde i grytan. Dagen efter publicering kommer ett handskrivet brev från en dam i Morgår'n. Där finns också urklipp från en finsk tidning fasttejpade. Översatt står där att en pastor varnar för det onda inflytande som väller över ungdomen idag.

Mest längtar han väl tillbaka till bålbrännandets dagar, blir intrycket. Damen som skickat brevet instämmer och vänder sig mot häxkultur och dylikt. Och allt bara för att en artist rört om i en gryta.